
Nu har det varit tyst på bloggen länge nog. Dags för lite kunskapsspridning, och låt oss börja både mjukt och hårt. Mjukt såtillvida att de flesta av er säkert redan känner till och har läst det här. Hårt i den mening att det är trist att marknadsföringsvärlden inte kommit längre sedan 1974, då det här skrevs. För är inte synen på förtester och den generella inställningen till undersökningar fortfarande precis så som Alan Hedges beskriver?
"Testing to Destruction" av Alan Hedges (pdf)
Några godbitar (mina tafatta översättningar):
"Det är axiomatiskt omöjligt att säga att reklam som gör si eller så blir effektiv, eftersom effektiveten i huvudsak beror på reklamens lämplighet i en specifik situation och inte på dess egna, inneboende egenskaper."
"Marknadsföring är en tävling, och liksom i alla tävlingar beror ens egna drag på det aktuella läget och på motståndarnas drag. Allt är inbördes beroende och allt förändras hela tiden. Den som söker säkerhet och alltför mycket trygghet är i fel bransch – han borde jobba på bank eller som revisor. Kärnan i en konkurrensutsatt aktivitet är viljan att ta risker – rimliga risker, men likväl risker. En marknadschef måste kunna fatta beslut utifrån sitt eget omdöme och baserat på imperfekt information."
"Om reklamköpare verkligen trodde på förtester skulle de lägga ned mer pengar på dem."
Och redan för 33 år sedan pratade han om "low involvement processing" som Robert Heath gjort populärt på senare år:
"Mycket av reklamens effekt sker på mycket låga nivåer av medvetande där intryck fastnar för att sedan kunna användas av individen för bildskapande. De flesta konsumentbeslut fattas också vid mycket låga nivåer av medvetande. Därför finns det ingen anledning att generellt förutsätta att reklam som uppmärksammas och hanteras medvetet är effektivare än reklam som inte gör det. I själva verket finns inga bevis för att reklam som uppmärksammas medvetet fungerar bättre."
Avslutningsvis är det värt att notera att Alan Hedges är och alltid har varit undersökare - men en undersökare på jakt efter sanningen snarare än det som är lätt att mäta - och inte någon "reklamare" som av lättja hävdat att bra reklam måste kännas i magen. Så om du inte läst hans text är den värd en läsning. Och har du läst den är den värd att läsa igen.
Recent Comments